Känn doften av monstret
I den nyfallna snön knastrar det under skorna när man går. Ljuset har försvunnit, de försiktiga vårtecknen är som bortblåsta men som fanns där bara någon dag innan. Tonerna som kommer från musiken som spelas går rakt ner i själen, den kryper ner i sprickorna som inte har läkt. Det finns ärrvävnad men om man lutar sig närmare så kan man känna doften av något man inte kan se. Lyssnar man mer intensivt så hör man vingslagen av en skadad fjäril, en hybrid som utvecklats till något groteskt. Tyngden av hopplöshet får den inte att flyga rakt upp och dimman gör att den cirkulerar runt i cirklar. Ångesten skriker ett språk som inte hörs utåt och vikten av självhat och tårar har skapat ett eget liv. Längtan att bli hel, att få flyga fritt, se färger, känna något annat än helvetets portar har blivit en bortkastad dröm. Monstret har varit där så länge nu att det har blivit en vänskap, en skadlig och destruktiv vänskap men det är en vänskap. Mörkret har blivit ett hem.

 
#1 - Mirre Sweetwords

Ja tycker bara det strular, för mig strulade det inte då jag bloggade på nouw, men verkar vara svårt att komma in ibland för besökare =D

Så fin bild

#2 - Shazi

så vacker

Svar: Tack!
littlesleeper.blogg.se

#3 - lucy

Väldigt djup text

Svar: Japp!
littlesleeper.blogg.se